lördag 31 januari 2009

BEGRAVNING VIOLA 30 JANUARI

En grå dag. En lång dag. En känslomässigt tung dag. Men nu är det över - Viola vilar i frid och jag hoppas att de som stod henne allra närmast och sörjer som mest nu - känner att hon har det bra, där hon är nu. Jag är gift med hennes barnbarn och alltså min mans mormor....vi träffades vid jul och andra helger & födelsedagar MEN tyvärr stod de inte varandra så nära.

Så vackert i kyrkan. Väl valda arrangemang. Hennes vänner från kören sjöng hennes favoritsånger. Sen spelades Sarah Brighton med "Time to say Goodbye"....orginallåten direkt ur högtalarna. Jag fick gåshud & kunde inte hålla tillbaka tårarna när Marie Fredrikssons "Sparvöga" spelades...hör själva....


4 kommentarer:

Helena Stickglad sa...

Begravniingar är alltid en sorgens högtid men kan också vara otroligt vackra och stämningsfulla. Kram till er

Tina sa...

Beklagar sorgen...och Sparvöga ger mig gåshud.

btw du har blivit utmanad.
Läs min blogg.

Anonym sa...

Jag minns en släktings begravning som var den finaste jag varit på, så annorlunda och ljus. Damen som begravdes blev 99 år gammal. Men det är sorgligt och det spelar nog ingen roll hur gammal personen är. Han eller hon lämnar i alla fall ett tomrum efter sig. Hoppas ni har det bra efter omständigheterna. Idag ska jag sticka lite tror jag.

Anonym sa...

En del begravningar man varit på har man lyckats hålla tåranrna tills musiken har börjat spela, så blev det för mig och en kompis då en vän till oss dog...

Det är sant som Charlotte säger, det har ingen betydelse hur gammal personen är, det handlar tror jag om hur mycket personen betydde i ens liv tror jag/Många styrkekramar till dig